|
Familjen som emotionellt system
|
Introduktion av teorin
Människan är uppfattad som den mest komplexa form av liv som
utvecklats från lägre former och är nära förbunden med allt
annat liv. Den viktigaste skillnaden mellan människan och
lägre former av liv är människans möjlighet att tänka (intelligens)
och förstå (förnuft) vilket sker i den del av hjärnan som
omfattar cerebral cortex.
Intellektuellt fungerande är betraktat som klart åtskilt från
emotionellt fungerande, vilket man delar med lägre former
av liv. I emotionellt fungerande ligger de automatiska krafter
som styr protoplasmas liv och som biologin definierar som
instinkt. Med rötterna i protoplasman, är det emotionella
systemet beviset för människans tillhörighet i evolutionen
och med en gemensam nämnare med andra former av liv. Viktigaste
emotionella uttrycket finner man i relationer. Den automatiska
aktiviteten kontrolleras av det automatiska nervsystemet och
omfattar subjektivt emotionellt, känslomässig tillstånd och
kraften som styr relationssystem.
Det är varierande grader av överlappning mellan emotionell
och intellektuell funktion. I vidare mening, styr det emotionella
systemet "livets dans" i alla levande varelser. Det finns
långt ner i dåtiden och är mycket äldre än det intellektuella
systemet. Teorin slår fast att betydligt mer mänsklig aktivitet
är styrd av människans emotionella system än vi har varit
villig att medge och att det är mycket mer likhet än olikhet
i "livets dans" hos lägre former av liv och "livets dans"
i mänskligt liv.
Det är varierande grader av sammansmältning mellan det emotionella
och intellektuella systemen hos människan. Ju mer omfattande
"sammansmältningen" är ju mer styrs livet av automatiska emotionella
krafter som opererar, trots människans intellektuella verbalisering
till motsatsen. Ju mer omfattande sammansmältning mellan känslor
och intellekt, desto mer förs individen in i symbios med människor
runt omkring honom. Ju mer omfattande sammansmältning, desto
mer är människan tillgänglig för fysisk, emotionell och social
sjukdom och mindre kapabel att medvetet kontrollera sitt eget
liv. Emotionell sjukdom är konstaterad som dysfunktion i det
emotionella systemet. I svårare former av emotionell sjukdom,
kan känslorna översvalla intellektet och försämra intellektuellt
fungerande, men intellektet är inte i grunden involverat i
emotionell dysfunktion.
Det intellektuella systemet är en funktion av cerebral cortex
och där specifikt prefrontal cortex, vilken dök upp sent i
människans evolutionära utveckling, och är den stora skillnaden
mellan människan och lägre former av liv. Cerebral cortex
involverar möjligheten att tänka, reflektera, och förstå.
Känslomässiga systemet ses som en länk mellan det emotionella
och intellektuella systemet. En känsla är ansedd som härledningen
av ett djupare emotionellt tillstånd som registrerats på en
skärm i det intellektuella.
Ett betydande koncept i denna systemteori - Differentiering
av självet - är utvecklat runt iakttagelsen av sammansmältning
(fusion) mellan känslor och intellekt. Graden av fusion i
människor är varierande och urskiljbar. Summan av fusion i
en person kan användas som förutsägbart mönster i den personens
liv.
Det är möjligt för människan att skilja mellan känslor och
intellekt och att sakta erhålla mer medveten kontroll av sitt
emotionella fungerande.
Individualitet och grupptillhörighet
Bowens teori förutsätter att det emotionella systemet återspeglar
en växelverkan mellan två motverkande drivkrafter för överlevnad
- individualitet och samhörighet. Att utgå ifrån existensen
av drivkrafter för överlevnad som är styrande i relationer
är ett betydande teoretiskt steg bortom enkla beskrivningar
av en rad aktioner och reaktioner mellan organismer.
När stress/ångest genomsyrar en familj är tendensen att knyta
sig tätare i grupp mest synlig. Familjen beskriver då alla
medlemmar som lika i termer av tankar, principer och känslor.
Familjemedlemmarna tänker och agerar som om de var ansvariga
för lyckan, bekvämligheten och välmående hos de andra. Någon
bryter sig ur och ser sig själv som motsatsen till de andra
och anklagar övriga i familjen för sina personliga misslyckande.
När spänning och ångest stiger ökar manifestationer av samhörighet
och minskar individualitet. Klimatet kan vara positivt eller
negativt som i familjens relationer. Rebellisk är en vanlig
inställning. Även om en rebellisk person vanligtvis förnekar
familjens betydelse, väljs en kurs som är en spegling motsatt
vad som förväntas i familjen. En annan person kan foga sig
totalt med familjens emotionella behov. Båda mönstren har
att göra med grupptrycket och tillhörighet till familjen.
Ju högre nivå av kronisk ångest i familjen ju mer blir varje
individs livsväg bestämd av olika reaktiva mekanismer. Teorin
förutsätter att utvecklandet av fysisk, psykisk och social
dysfunktion har en specifik betydelse vid de anpassningar
människor gör i respons till en obalans mellan individualitet
och samhörighet i ett relationssystem.
Ångest definieras som upphetsning av organismen på ett faktiskt
eller antaget hot. När så sker verkar det emotionella systemet
överflöda det medvetna systemet och beteendet blir ökat automatiskt.
Drivkraften mot ökad tillhörighet måste ses som naturlig och
nödvändig del av livet. Det existerar tillsammans med en drivkraft
för personen att vara en separat och självstyrande individ.
När trycket är lågt i familjen är familjemedlemmar mer självständiga,
tar större ansvar för sin egen lycka och för beslut som skapar
en individuell livsväg. Tänkande och principer spelar en större
roll än automatiska processer i ett sådant beteende.
De teoretiska koncepten
Teorin består av åtta sammankopplade koncept. En teori om
beteende är en abstrakt beskrivning av vad som har observerats.
Om den är korrekt, ska det vara möjligt att förutse vad som
kommer att observeras i andra liknande situationer. Det ska
vara möjligt att räkna med skillnader som inte finns med i
utformningen och formuleringarna.
Varje koncept beskriver en separat facett av det totala systemet.
Koncepten ger en övergripande beskrivning av mänskliga relationer,
hur kärnfamiljen - föräldrar och barn - fungerar, sättet emotionella
problem förs över till nästa generation och överföringen av
mönster över många generationer.
Vid utveckling av en systemteori är det inte möjligt att utveckla
koncept som täcker varje bit av det totala pusslet. Vid utvecklingen
av denna teori, har en ansträngning varit att göra varje koncept
harmonierande med ett övergripande perspektiv på människan
som hon beskrivits här.
De åtta koncepten
• Differentiering av självet
• Trianglar
• Kärnfamiljen som emotionellt system
• Projektioner i familjen
• Överföringen mellan flera generationer
• Emotionell avskurenhet
• Syskonpositionen
• Emotionella processer i samhället.
Var och ett av de åtta koncepten
bekrivs under sin egen sida.
|
|
 |
| |
| |
Bowen
Family Systems Theory |
|
|
|
|
 |
| |
| |
En sammanställning om Bowens teori
Av Kerstin Sofia Andersson
Utifrån litteraturstudier, främst Family
Theory in Clinical Practice, Murray Bowen,
Family Evaluation av Michael E. Kerr och
Murray Bowen samt Bowen Family Systems Theory,
Daniel V. Papero
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
