| |
| |
|
|
| |
Triangeln är grundmolekylen i ett emotionellt system. Den
är den minsta stabila enheten i relationer.
Det är aldrig möjligt att korrekt förklara den emotionella
processen mellan två personer om dess anknytning till andra
relationer ignoreras. En relation blir sammanflätad med andra
i en process av "intriangling", så att relationer i familjer
och andra grupper består av ett system av överliggande trianglar.
Triangeln förutsätts ha sina rötter i den instinktiva processen;
den återspeglar den automatiska emotionella reaktionen människor
emellan.
De tankegångar som konceptet om trianglar är baserat på är
en illustration på det tänkande som hela teorin om "Familjen
som känslomässigt system" vilar på. Teorin är ett försök att
definiera fakta om funktionen i mänskliga relationer - fakta
som observerats och som kan iakttas om och om igen och därmed
blir kända och förutsägbara. Vad, hur, när och var är
fakta som kan observeras om en relation. Hypoteser om varför
något händer är inte fakta. Inslag av sådana hypoteser i de
teoretiska koncepten har undvikits så mycket som möjligt.
Det är fakta att människan spekulerar om varför människor
gör det de gör men innehållet i dessa spekulationer är inte
fakta. Frågeordet varför kan bara besvaras subjektivt, variationen
på svaren blir lika många i antal som det antal personer som
besvarar frågan.
Triangeln beskriver vad, hur, när och var om relationer.
|
|
|
Triangelns grundläggande
process
Triangeln visar på ett dynamiskt balanserande av stress i
ett tre-personers system. Det som mest påverkar aktiviteten
i triangeln är förändringen av trycket; stressnivån.
Två personers system är stabilt när det är lugnt; vid ökat
tryck bryts relationen och paret knyter an till en tredje
person.
Trycket fördelas då över tre relationer (1), flyttas runt
i systemet, vilka lättare kan hantera det ökade trycket än
tre två-personers relationer (2). Triangeln är mer flexibel
och långsiktigt stabilare än ett två-personers system.
I perioder av lugn är triangeln mindre märkbar och
mer flexibel. Två av personerna strävar efter att vara i nära
relation och behålla den. Den som är utanför vill komma in
i gemenskapen. Den emotionella kraften är alltid i rörelse;
kraften initieras av den som är utanför - som vill komma in.
Den positionen växlar mellan olika personer.
I perioder av stress är triangeln mindre flexibel.
Personerna blir mer fastlåsta i en viss roll. Alla försöker
undvika spänningen i nära relationer och komma ifrån - ut
ur pakten.
Om trycket blir så högt att en triangel inte längre kan ta
hand om det, går de två som är inne i pakten till nya lämpliga
personer och nu cirkulerar trycket i nya trianglar. Rörelsen
i den första blir lugnare men kan aktiveras när som helst.
I perioder av mycket högt tryck kan en familj "triangla" in
fler och fler outsiders, t ex grannar, skolan, polis, läkare;
ett spektrum av utomstående som deltar i familjens problem.
Grunderna som sammanfattar triangelns natur.
1. Stabilt parförhållande kan störas/brytas upp när en tredje
person kommer till. T ex vid ett barns födelse investerar
en av föräldrarna mer tid och energi i barnets behov, eller
får sitt eget behov av tillhörighet tillfredsställt.
2. Stabilt parförhållande kan störas/brytas upp när en tredje
person försvinner. T ex när barn flyttar hemifrån, barnet
kan inte längre "trianglas" in när föräldrars relation får
tryck på sig.
3. Icke stabilt parförhållande kan stabiliseras genom att
involvera en tredje person. T ex vid ett barns födelse. Föräldrars
fokus skiftar från egna problem till barnet.
4. Icke stabilt parförhållande kan stabiliseras genom att
en person försvinner. T ex konflikt mellan två kan undvikas
när den tredje, som bildat pakt i deras relation, inte längre
är närvarande.
Summerat: Att föredra närhet och reagera för att undvika
tryck innebär att varje rörelse hos en person kräver en kompensatorisk
rörelse av andra, känslomässigt, inblandade.
|
|
 |
|
|
 |
| |
| |

|
|
| |
Triangeln
är mer flexibel och långsiktigt stabilare
än ett två-personers system. |
|
|
|
|
|
|
 |
|
Triangelns olika
sidor och roller
En vanlig triangel är den med mor och barn i pakt och fadern
utanför. I en sådan triangel kan processen variera minut för
minut, men när processen stannar upp är personerna alltid
i samma position. (Bastriangeln)
En triangel har två positiva och en negativ sida. En
i pakten har en positiv inställning till outsidern medan den
andra i pakten är direkt negativ till den. T ex konflikt mellan
syskon, där modern har positiv relation (om än olika) till
båda barnen och konflikten utspelas mellan syskonen.
Varje hörn i triangeln är en viss roll. Vad en person
tänker, känner, säger och gör är en produkt av hennes position
i triangeln. Förföljare, räddare och offer är de tre grundrollerna
i triangeln.
Rollerna växlar, vid lugna perioder är de flexibla. Vid högt
tryck blir de fastlåsta, tydliga och förutsägbara. Man faller
tillbaka till den roll man fått i sin första grupp i livet,
familjen.
Ingen av personerna i triangeln tar ansvar för att hantera
sitt eget tryck, utan trycket flyttas runt inom triangeln.
Man är i pakt med en annan eller står utanför pakten på det
sätt som beskrivits tidigare. Om en i triangeln tar ansvar
för sin egen stress genom att vara i kontakt med de
båda andra i triangeln utan att gå i pakt med någon, är mer
neutral, då upplöses triangeln. D v s om det inte finns någon
räddare blir det inget offer, om det inte finns något offer
blir det ingen förföljare, om det inte finns någon förföljare
blir det ingen räddare.
Trianglar finns alltid, åtminstone i familjer. När en triangel
en gång har uppstått är det vanliga att den överlever de personer
som deltagit i den. Om en person dör är det oftast en annan
som kommer in i dens ställe. Aktörer kommer och går men spelet
i triangeln lever vidare genom generationer. Barn kan agera
ut konflikter som aldrig löstes av deras mor- eller farföräldrar.
I stället för att upplösas, kan trianglar vara mer eller mindre
aktiva i samspel med nivån av ångest i det emotionella systemet.
Människan ska vara i trianglar, det är så mänskliga relationer
byggs, men att känna till det grundläggande mönstret och mekanismerna
i trianglar hjälper människor att ibland göra medvetna val
om att gå in i eller ur ett känslomässigt laddat läge. |
|
 |
|
|
 |
| |
| |
|
|
| |
1. Konflikt 2. Distans 3. Tillhörighet
Vad en person tänker, känner, säger och
gör, upprätthåller processen i triangeln
på ett visst sätt. |
|
|
|
|
|
|
 |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|